Vår!

Äntligen! Idag kom våren! Det är mycket möjligt att den gömmer sig ett tag igen, men det gör ingenting, mamman vet att det har vänt nu! Astrid har under eftermiddagen premiärsuttit på marken, och det var en mycket lyrisk liten fröken som fick pilla i jorden och plocka med pinnar och blommor. Mamman och faren blev alldeles extra lyckliga när de insåg att Astrid ju faktiskt är ett litet barn och ingen liten spädis längre.

Små fingrar premiärgräver i leran

Nätterna är fortfarande inte särskilt spännande, Astrid har visserligen börjat somna om utan att äta, med enbart en hand på ryggen, men hon vaknar fortfarande ungefär en gång i timmen. Faren har fullt upp på jobbet och mamman har fullt upp med att vara mamma och bägge börjar bli ganska trötta. Förhoppningsvis vänder det snart, mamman har pratat med den riktiga sundhedsplejersken som är riktigt vettig, och hon menade att mamman och farens hemsnickrade metod är helt rätt och att hon inte har så många andra råd att komma med, mer än att ha tålamod och härda ut för snart kommer det att bli bättre. Det känns skönt att sundhedsplejersken, som själv är ung och har små barn, förstår och bekräftar mamman och farens tankar och funderingar, särskilt som de får höra att andras barn sover 12 timmar i streck, alternativt att de faktiskt får räkna med störd nattsömn med ett litet barn. Mamman och faren har inte som mål att få sova hela nätter nästa vecka och är dessutom väl medvetna om att fem timmar i streck mellan midnatt och fem räknas som hela nätter för bebisar, men de hoppas på att få ner antalet uppvaknanden till kanske tre, från det de lägger sig tills farens väckarklocka ringer. Mamman vågar förövrigt inte skriva att Astrid sovit i snart tre timmar... De vet att det kommer vända en dag, och njuter av att Astrid i allafall är lätt att lägga på kvällen och att hon alltid somnar själv i sin säng helt utan bök.