Storshopping

Mammans garderob har varit ett sorgligt kapitel, totalt ouppdaterad och allmänt trist. Förra vintersäsongen bodde Astrid i mammans mage så de nyaste plaggen är två år gamla. Mamman är dock inte den som tycker att det är tråkigt att shoppa, och lilla fröken verkar ha fått finfina shoppinggener, hon har att brås på då både farmor och mormor är kända shopoholics :)

Egentligen tycker mamman mest om att strosa runt inne i byen och hoppa in i diverse småbutiker, men med Astrid som sällskap är ett storcenter att föredra. Astrid diggar att det är konstant temperatur, att det finns många amningsvänliga hörn och att det finns lättillgängliga skötbord. Mamman plöjde effektivt genom affärerna och provade högvis med kläder allt medan Astrid låg och bubblade på golvet i diverse provhytter. Mammans plånbok ekar nu tom, men garderoben är desto gladare!

Lilla fröken väntar tålmodigt på tåget på Hellerup station

Tråkdag

Hösten har visat sig från sin sämsta sida, det har blåst och ösregnat hela dagen och Astrid sov dessutom som en kratta hela natten. Mamman har varit trött och inte på humör och Astrid har gnölat och tyckt att livet varit allmänt trist. När ingenting annat funkar är det bara att bylsa på sig och ge sig ut. I regnställ och med en inpackad vagn knatade mamman och Astrid runt i mosade löv och lera någon timme och bebisen fick en ordentlig lur och mamman lite syre i hjärnan.

Mamman får lite dåligt samvete när hon och bebisen har en tråkdag. Hon orkar inte leka och sjunga lika mycket som vanligt och det är ju inte bebisens fel att mamman är trött och grinig (visserligen är det bebisens många uppvaknanden nattetid som ligger bakom det hela, men det är ju inte heller bebisens fel, bara Murphys eller nån..). Som väl var kom faren hem lite tidigare än vanligt och styrde upp det hela och när bebisen gnölat länge och väl kom hela gnöligheten ut i form av en överfylld blöja och sen var resten av kvällen frid och fröjd! Mammans dåliga samvete lindrades lite då hon och bebisen maratonsjöng halva Nu ska vi sjunga. Kantareller i enebacken och galande kråkor hjälper på det mesta!

Softarhelg

Astrid och mamman njuter av att ha faren hemma igen och helgen har enbart bestått av mys och soffslapp.


Astrid och faren har handlat och lagat god mat och mamman har för första gången sedan bebisens ankomst varit nere i simhallen och plöjt några längder och njutit länge i bastun. Mamman börjar så sakta komma ur bebisbubblan och får inte längre ont i varenda kroppsdel av att befinna sig längre än en arm bort från bebisen. Regelrätt barnvakt känns inte aktuellt än på länge, men mamman börjar bli lite småsugen på att lämna faren och Astrid hemma och dricka ett glas rött på något mysigt ställe tillsammans med någon som lever i den vanliga världen, och bara vara sig själv i någon timme. Det märkliga är att det är lika mycket tabu att känna så som det är konstigt att bara vilja vara med bebisen. Mamman vill bara vara med bebisen, fast hon vill också dricka lite vin och är alltså märklig i dubbel bemärkelse...

Mamman, faren och Astrid hann också med en lååång promenad genom halva byen och fönstershoppad lägenheten och garderoberna fulla med höstfint och Astrid bestämde sig för att sova djupt och gott utanför Dan Turells medan mamman och faren i lugn och ro fick äta en smarrig lunch! Heja bebisen! När mamman nästan var färdig vaknade bebisen och fick komma in och var soligare än solen och tyckte att det var fantastiskt kul att vara ute och luncha. Astrid visar tydligt att övning ger färdighet och att hon nu officiellt är en lattebebis, redo att vrålfika varje dag i veckan!

Mysbebisen myser lite med sin mysgris

Fåfänga mamman och bajsexplosion

Mamman är lyckligt lottad, hon blev inte särskilt stor under graviditeten och kilon rasade av nästan med en gång. När Astrid var en vecka gammal hade mamman jeanspremiär, och var mer än nöjd över att kunna ha på sig snyggjeans istället för mammajeans. Ett par strama totalt ostretchiga jeans har dock fått vänta i garderoben, ända tills igår! Mamman var sjukt nöjd när hon efter en del kämpande lyckads få upp dragkedjean och knäppa knappen, och kände sig lite småsnygg när hon rullade ut vagnen på gatan för en härlig långpromenad. Inte så smart... Efter en timmes promenarande började det göra ont på mammans höfter och när mamman och Astrid kom upp i lägenheten igen hade mamman ilskna, röda, alldeles svullna skavsår i sidorna. Mamman bet dock ihop, faren skulle komma hem från sin tjänsteresa under kvällen och mamman ville vara lite snygg så hon gick runt med uppknäppt gylf och fick igen byxorna lagom tills faren klev in genom dörren. Dessvärre var det kört att sitta ned med strambrallorna så lagom till middagen mamman förberett var hon tvungen att dra på sig ett par mjukisbrallor, den stackars faren börjar inse att det är ett mjukismonster han numera lever tillsammans med.





Astrid börjar få en fin rytm med regelbundna vanor. Hon ammas och läggs i sin säng halv nio och sover till halv nio morgonen därpå, med tre eller fyra snabba matpauser under natten. Kan man förresten ha en paus i sitt sovande?? Hmm... I vilket fall, på morgonen är Astrids blöja tung av kiss då hon har vett nog att inte bajsa nattetid (och alltså få blöjan bytt) och eftersom mamman är lite morgontrött och lat brukar kissblöjan bytas i sängen. Det brukar vara safe, Astrids första bajsning brukar komma framåt tio-tiden. Dock inte denna morgon... För sent hör mamman vad som händer medan hon är på väg efter en ny blöja. Mycket ryms i en liten mage! Med den rena blöjan som sköld lyckas mamman rädda lakan och täcke, men både bebis, den uppvikta pyjamasen, filten bebisen ligger på, och bebisens kubbe är härligt senapsfärgade och kladdiga. Mamman lyckas få upp bebisen på armen utan att det droppar allt för mycket sörja och placerar den ganska förvånade bebisen under kranen i badrummet. Stackars Astrid tycker att det är lagom kul att få kroppen avspolad och snabbt blir nedproppad i en blöja och lagd under gymmet medan mamman, halvblind, eftersom inte hunnit få på sig glajjerna, rafsar ihop allt nedbajsat och trycker igång en snabbtvätt.

Mamman ska inte byta kissblöjor i sängen mer. Hon ska ta på sig glasögonen, lägga bebeisen på skötbordet och sätta på en ny blöja så fort den gamla tagits av. Alltid. För även om mamman är nöjd med att det plötsligt blivit legitimt att båda skriva och prata om bajs vill hon helst inte bada i det på morgonen. I alla fall inte före frukost.

Den lilla bajsloppan - här med blöja!

Badpremiär, Odensebesök och elaka sprutor

I torsdags var det badhuspremiär för Astrid, mamman och faren. Mamman och faren har visserligen badhusbadat tidigare, men aldrig i babybassängen, och framför allt, aldrig tillsammans med Astrid. Förutom att faren var lite sen från jobbet så mamman och Astrid fick stå och hoppa ett tag i badhusets entré, och att mamman och faren inte riktigt fattat hur man skulle boka in hela familjen för att få plats i bassängen gick det hela över all förväntan. Astrid fick ett par ursöta små badbyxor i bullerbymönster och diggade att guppa runt med en gång! Mamman och Astrid hade funderat lite smått på att starta i någon organiserad badgrupp, men det var så mysigt att bada hela lilla familjen att det får bli oorganiserat familjebad istället.

Lilla badfröken i bullerbybadbrallorna, strax innan premiärdoppet

Mamman och Astrid guppar runt

I fredags lastade Astrid, mamman och faren barnvagnen full och tog tåget till farmor och farfar i Odense. Helgen var fantastiskt skön, med långa promenader och helpension, alla spa-anläggningar kan slänga sig i väggen - Oehlenschlægersvej är grejen! Astrid njöt av all uppmärksamhet och fick för första gången leka med Mai, som hon inte bara delar farmor och farfar med, utan också födelsedag! Faren som är en pliktrogen far reste tillbaka till KBH i söndags och sedan vidare på tjänsteresa, medan Astrid och mamman passade på att få några extra dagar med farmor och farfar.

Astrid på Hovedbanegården i autostolen som står ovanpå ett blöjpaket i barnvagnen. Bilar är för tunnisar, hard-coreresenärer reser med tåg!

När man är tre månader gammal och precis börjat gilla livet på riktigt ska man dessvärre till läkaren och stickas. Mamman, som inte är överförtjust i nålar gick som på dem hela dagen allt medan Astrid lyckligt ovetandes skrattade och gurglade på som vanligt. 14:15 var det dock slut på det roliga för idag för lilla fröken - två tjocka nålar stacks in i henne, en i varje lår. Mamman är helt klart för vaccinationer men att se en olycklig liten Astrid är inte kul. Efter att ha dåsat några timmar blev Astrid allt mer ledsen och mellan 18 och 20 grät hon hjärtskärande med stora krokodiltårar rullandes nedför kinderna. Mamman tryckte på inrådan av läkaren i Astrid några milliliter panodil och det verkar ha hjälpt för nu snusar Astrid gott i sin vagga.

En olycklig Astrid är inte lika nöjd med det allmänna vaccinationsprogrammet som mamman

Efter 3,5 ml panodil och många gånger videvisan lugnade sig Astrid lite och snuttade på sin rosa kattskallra som hon fått i vaccinationspresent av mamman

Aktiviteter och dagisångest

Innan Astrids entré hade mamman stora planer på allt de skulle göra på dagarna. Mamma-babyutbudet är enormt och man kan välja mellan allt från babypsalmsång till babysalsa. Mamman var lite sugen på babysim, babyrytmik och babymassage. När Astrid föddes ändrades dock mammans världsbild och plötsligt var det lilla det viktiga. Efter att ha kännt varandra i tre månader har mamman och Astrid börjat hitta en rytm och vet vad den andra gillar. Både mamman och Astrid mår bäst av att ta det lite lugnt, och träffa andra mammor och bebisar i hemmiljö. Astrid mår allra bäst på morgonen, då nattblöjan hamnat i sophinken och hon får ligga med rumpan bar under sitt babygym och dra giraffen i benen, då skrattar hon så hon kiknar och glädjevrål fyller lägenheten. Mamman mår bäst när Astrid mår bäst och njuter sitt te medan Astrid morgongymmar och är i hemlighet ganska glad att hon inte har en baby som föredrar babypsalmsång framför hemmamys.



Även om mamman just nu känner att hon helst av allt skulle vilja vara hemmamamma för alltid är hon medveten om att föräldraledigheten kommer att ta slut och att både mamman och faren måste arbeta samtidigt. För att Astrid ska vara garanterad dagisplats och slippa vara ensam hemma ska hon skrivas upp i dagiskön innan hon är fyra månader. Eftersom staden Astrid bor i är stor är dagisutbudet stort och bara i närområdet ligger 30 småbarnsdagis, så kallade vuggestuer. Mammans och Astrids enda fasta aktivitet är att fika med fem andra mammor och bebisar en gång i veckan, och det är alltid trevligt och skönt att bebisbubbla lite i några timmar. Mammagruppen lider just nu av dagisångest och för att rätt ställe ska väljas är de ute på dagisturné. Att komma in i institutionsmiljön när man lever i en mysbebisbubbla är en ganska absurd upplevelse. Från lugn och ro till småbarnskaos är det kanske inte så långt i realiteten, men som nybliven mamma är det ett extremt steg. Mamman försöker koppla bort hjärnan, vilket inte är så svårt då den nu mera mest innehåller gröt, och låter magen tala. Det viktigaste är att atmosfären är bra och inte att det är nya superdesignade lokaler, helst ska det kännas som ett extra hem där Astrid kan känna sig trygg och inte som en förvaringsplats. Huh, det är verkligen inte lätt att hitta rätt, men mamman försöker ta sig samman och objektivt ta in alla intryck och sedan återberätta dem för den stackars faren som nästan helt får lita på mammans omdöme. Om en månad ska Astrid ställas i kö, och förhoppningsvis kommer hon in på den vuggestue mamman och faren noggrannt valt ut i augusti nästa år.

Nöjd Astrid babygymmar lite efter morgontoaletten

Och ett nytt försök....

Mamman hade stora ambitioner då denna blogg startades, den skulle bli en fortsättning på den relativt frekvent uppdaterade M&M-bloggen. Redan efter två inlägg, innan den ens var officiell gick den dock i stå. Ett nytt försök görs nu, förhoppningsvis funkar bloggandet bättre nu när Astrid och mamman börjar få lite struktur på vardagen.

Att bli mamma har varit stort, faktiskt det största! Mamman hade aningar om hur det skulle vara, men tänkte mest på allt det praktiska och kunde inte föreställa sig den emotionella omvälvningen. Att en liten filur kan komma in som en sådan självklarhet och med så mycket kärlek ta plats i livet. Mamman trodde inte att det var möjligt att älska någon så mycket, Astrid är den viktigaste och kärleken till henne blir starkare varje dag!

Allt flyter på så mycket bättre än vad vi någonsin kunnat hoppas på och Astrid är en glad liten prutt som älskar att ligga på en filt på golvet och filura. Mamman njuter mammalivet till fullo och börjar redan få dagisångest...