Tråkdag

Hösten har visat sig från sin sämsta sida, det har blåst och ösregnat hela dagen och Astrid sov dessutom som en kratta hela natten. Mamman har varit trött och inte på humör och Astrid har gnölat och tyckt att livet varit allmänt trist. När ingenting annat funkar är det bara att bylsa på sig och ge sig ut. I regnställ och med en inpackad vagn knatade mamman och Astrid runt i mosade löv och lera någon timme och bebisen fick en ordentlig lur och mamman lite syre i hjärnan.

Mamman får lite dåligt samvete när hon och bebisen har en tråkdag. Hon orkar inte leka och sjunga lika mycket som vanligt och det är ju inte bebisens fel att mamman är trött och grinig (visserligen är det bebisens många uppvaknanden nattetid som ligger bakom det hela, men det är ju inte heller bebisens fel, bara Murphys eller nån..). Som väl var kom faren hem lite tidigare än vanligt och styrde upp det hela och när bebisen gnölat länge och väl kom hela gnöligheten ut i form av en överfylld blöja och sen var resten av kvällen frid och fröjd! Mammans dåliga samvete lindrades lite då hon och bebisen maratonsjöng halva Nu ska vi sjunga. Kantareller i enebacken och galande kråkor hjälper på det mesta!