Man kan ha all tid i världen men ändå få en snart-tre-åring att krascha... Efter en låååång stund på lekplatsen tyckte både Albert och jag att det var dags att gå hem. Det tyckte inte Astrid. Det är bra motion att baxa hem en barnvagn, en motvillig mistlur med spagettiben på ståbräda och samtidigt bära en springcykel under armen...
-- Post From My iPhone
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar