Astrid är äntligen frisk från ett segt virus med hög feber förra veckan och yr runt som vanligt igen. Mamman har mycket att göra på jobbet och faren likaså. Ungefär som vanligt alltså. Astrid börjar få mer och mer vilja och det märks tydligt att hon snart är två år. Så mycket vilja i en så liten kropp. Mamman är matt. Just nu är det två lägen, antingen neeeej, eller "den 'e goo"! Mamman föredrar helt klart det senare. Det kommer mer och mer språk, mest låter det svenskt, men det kanske bara är i mammans välvilliga öron. Klart är att det vi säger förstås, både danska och svenska.
